Frihet och stimulans...

Min son är drabbad av något, vilket för mig ser ut som mildare PANDAS mellan minst 2012 - april 2016, se bland annat symptomsida och historik.

I April 2016 förändrades vår liv dramatiskt, från att ha varit i stort sett helt fungerande, fungerade det inte längre med skola och fritid. Arvid mådde dåligt. Sen om obehandlad streptokock behandling under april-maj 2016 ledde till att han i Italien utvecklade Reumatisk feber och ev också glomerulonephritis då han bland annat haft stor omotiverad viktökning - svullnad? Viktökningen har också berott på hans fatigue lidit av sedan sommar 2015.

Det har dragit med sig mycket som också det bidragit till stor stress för både mig som förälder som för oss som familj, på många plan, vi har också förlorat 150k skattade pengar samt fått lägga en hel del pengar på att försöka minska belastning och också hitta ledtrådar som kan leda till orsak. Mina svårigheter som förälder i det här listar Margo Thienemann på ett bra sätt i denna sliden, se foto:

Häromdagen funderade jag just på det om det blir skolan eller socialtjänsten som tar död på oss.

Skolan har inte gjort något för att följa lagen om alla barns rätt till utbildning. De har tjatat om diagnos

och sjukskrivning... Nu hotar de med vite...

I februari 2018 satte socialtjänsten in en resurs, familjebehandlare, 2 timmar i veckan med inriktning på att träffa Arvid och med mål att få Arvid ut från hemmet och till skolan. De visste då ändå att han var under PANS/PANDAS behandling och jag hade förklarat att blir Arvid bara bra från vad det är som plågar honom kommer det inte vara några problem med skolan.

Det här är också intressant - det är kommunen som betalar vare sig om skolan eller socialen sätter in resurser. Här borde de pengarna omfördelas och finnas för skolan istället tycker jag!

I alla fall har nu en familjebehandlare varit hos Arvid ca 2 gånger/vecka sedan i februari.

Häromdagen när hon var här sov Arvid så vi pratade lite istället. Hon tog upp om Arvid får tillräckligt med stimulans?

Jag är tekniker och funderade på vad stimulans är för mig? Stimulans är väl att tycka om det man gör, att ha möjlighet att göra det man vill...som kan vara olika för olika människor. Jag sökte för skoj skull på stimulans och barn och hittade mest artiklar om stimulans för små barn 0-2 år. På den här sidan om 10-12 åringar står inte ordet stimualns någonstans.

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Barn-och-foraldrar/Vaxa-och-utvecklas/barnets-utveckling-10-12-ar/Barnets-utveckling-10-12-ar/?ar=True

Skall vuxna trycka på en 10-åring stimulans den vuxne tror ger barnet stimulans? Jag vet inte riktigt hur jag skall tänka och tycka här. Jag tror mer på att lyssna på barnen och vara lyhörd som vuxen om hur barnet mår och vad barnet själv vill göra, hur de vill lära sig och att det i sin tur automatiskt ger barnet den stimulans det behöver. Sen kan man alltid som förälder ha förslag eller idéer på saker att göra och visa barnet på vad som finns att göra, lära sig och sysselsätta sig med.

Jag vet att hade Arvid inte varit drabbad av vad det nu är han lider av, om det är PANS eller något annat

så hade det inte varit några problem med skolan eller fritiden. Han hade då i skolan fått den stimulans som skolan tycker barn skall ha, sen om barnen tycker att det är rätt stimulans för dem, är en annan sak. Samma om föräldrarna tycker stimulansen barnen får i skolan är bra eller inte spelar heller ingen roll, här är det samhället och skolan som bestämmer.

Jag tror också på barns egen förmåga till stimulans när de är 10 år. Det kanske sker i form av att de själva hittar saker att se på på YouTube att lära sig av eller om de frågar om saker de vill veta mer om, göra eller ha. Som att de vill åka och bada, ha en bok, leka med en kompis eller vad som helst.

För mig blir det något av en kortslutning i huvudet när hon tog upp om han får tillräckligt med stimulans.... Herregud, mitt barn behöver vård!! han behöver medicinsk hjälp att komma tillbaka där han var. Han kan ha PANS eller AE vilka båda är en inflammation i hjärnan, han kan också dessutom vara drabbad av bartonella, vilket han haft många symptom för. Han behöver först vård och sen kommer han att se till att han får en mer tillfredsställande stimulans än han får nu.

Nu får stimualansen bestå i saker man kan göra hemma. Dator, spel, internet, youtube, filmer, böcker, pyssel. Arvid får i stort själv styra över detta och jag är med honom i det han gör, inte hela tiden men så mycket jag kan, när jag inte måste arbeta eller sköta hemmet i stort.

Hon menade också på att både Arvid och jag måste få ha vår frihet... Jag är också analytiker som kanske märks på tankarna om stimulans.

Min första reaktion var förvåning, pratar man om frihet i familjer? Nu är vi så liten familj här hemma men är det här något man uttrycker i större familjer? Frun/mamman säger "Jag måste få ha min frihet, nu går jag och tränar." Barnet: "Jag vill ha min frihet, nu går jag till min kompis". Eller vad är frihet? Frihet att få gå dit man vill, när man vill. Det är väl frihet?

Frihet att äta vad man vill, när man vill. Det är frihet, kanske en frihet inte barn kan styra över. Frihet att göra det man vill, när man vill. Det är frihet för mig. Frihet är också att kunna välja vilken typ av vård jag vill ha. Frihet är att ha möjlighet att välja vad jag stoppar i min kropp eller mina barns kropp i form av mediciner eller naturmediciner. Frihet att själv bestämma vilket arbete man vill ha, frihet att bestämma över sin kropp och sitt hem. Frihet att själv välja vem eller vilka man vill umgås med.

Min son tänker inte ens på stimulans och frihet. HAN VILL FÅ SITT LIV TILLBAKA OCH BLI FRISK!!!

Då vet han att han kommer att få en mer tillfredsställande stimulans i sitt liv. Då vet han att han har frihet att göra vad han vill, när han vill, naturligtvis har inte barn samma frihet som vuxna men inom vissa gränser.

Jag tror jag vet varför jag blev så förvånad när hon sa att vi måste ha vår frihet. För mig har frihet alltid varit väldigt viktigt. Frihet att få tycka vad man vill, frihet att få uttrycka sina åsikter och styra så långt som möjligt över sitt eget liv. Så för mig är det en självklarhet man inte skall behöva säga. Sen tycker jag inte frihet är något man kan säga att man behöver och sen tex springa på krogen varje fredag och lördag eller ofta prioritera bort familjen för sin frihet. Då kanske man istället skall leva som singel.

När man skaffar barn och familj gör man självklart avkall på en del av sin frihet.

Samhället som det är uppbyggt tar också ifrån människor stor frihet. Samhället säger att alla barn måste gå i skolan. Det här är inte frihet. Samhället säger att alla måste följa arbetslinjen, det är inte frihet. Samhället säger att skolmedicinen skall följas, det är inte frihet. Speciellt inte om inte skolmedicinen hittar orsak (root cause) och kan hjälpa barn med kroniska sjukdomar. När en läkare slutar utreda ett barn, vilket BUM har gjort med min son, då tar samhället ifrån det barnet dennes möjlighet till frihet.

Det är heller inte frihet att bli misstrodd. Det är inte frihet att bli ifrågasatt. Det är inte frihet att ha massa folk springande i sitt hem. Frisk och fri skulle jag vilja säga - i den ordningen.

Sen vet Arvid att han har full frihet. Han kan välja att inte bo här hos mig mer. Han väljer också i stort väljer också i stort vad han vill göra, vad han vill att vi skall göra.

Eller är det egentid hon egentligen pratar om? Egentid är populärt. När man väljer barn och familj har man självklart redan valt bort en stor del av sin egentid. Barn har ofta sitt eget rum och kan välja att gå in där för att vara i fred och få egentid. Föräldrar har sitt sovrum där man kan läsa en bok, tidning och på så sätt få egentid, eller åka iväg och träna eller springa i skogen.

Har man överhuvudtaget förstått Arvids eller vår situation när man tar upp det här med stimulans och frihet???

Idag tittade jag på det här reportaget, inte en allt för snygg historia Sverige har och det här är inte längesen...

https://www.youtube.com/watch?v=W56ZKUVECWs&t=0s

Just med tanke på samhälle, socialtjänst, stimulans och frihet tyckte jag speciellt avsnitt med början 1:31:05 var ganska intressant.

"I parets Myrdals bok omyndighetsförklaras det svenska folket

att ansvara för barns bildning - experter och ideologerna visste bäst

barnen skulle köpas från föräldrarna genom att

samhället ikläder sig en allt större del av kostnaden och ansvaret

Det innebar att staten skulle ha kontroll av barnens uppväxt utan att stöta sig med föräldrarna

makarna Myrdal kallade det för frigörelsen..."

Är det det här som lagt grunden till nuvarande Socialtjänsten? Är det här frihet åt folket?

Det här är inte frihet för mig. Frihet för mig är att få välja.